Pellas historia

Bondeslottet i Granboda

Välkommen till Skeppargården Pellas. Gården byggdes år 1884 av skeppsredaren och bonden Erik Petter Eriksson (1823- 1908), som kulmen på en lång och framgångsrik karriär inom sjöfart och lantbruk. Pellas står kvar som ett monument över bondeseglationen som gjorde Granboda by och Lemlands socken berömda, och som kom att bli en vida släkts solar plexus som Erik Petters sons sonhustru Pamela Eriksson skriver i sin bok ”Hertiginnans sista resa”. Skeppargården står idag restaurerad efter den förödande branden på julafton år 2005 – nu nästan ståtligare än någonsin förr.

Erik Petters segelfartyg

Trefanten skonert 106 läster Skonert byggd 1838 i Lemland, 106 läster, förbyggd 1843 på klink. Ägd 1843 av bonden Per Andersson på Andersas i Flaka.  År 1851 gifte sig Erik Petter Eriksson med hans dotter.  Erik Petter blev senare ägare till Trefanten, okänt om detta skedde före eller efter giftermålet. Trefanten förliste i en dramatisk snöstorm den 4 december 1871 en kabellängd (ca 200 m) utanför Öland. I stormen kastades…
Barken Elina

Pellas i litteraturen

Pellas är ett litteraturmuseum i lika hög grad som ett sjöfartsmuseum. Museet är uppbyggt kring två författares verk om livet på Pellas med omgivning från andra hälften av 1800-talet till 1950-talet. Ulla-Lena Lundberg vars farfarsmor Erika (i boken “Kristina”) var född på Pellas, skrev år 1989 boken Leo om “Erik Petter” på gården “Simons” i Granboda och hans ättlingars öden i vida världen. I uppföljaren Stora världen får vi följa släkten…
Skonertskeppet Leo, byggt 1870 i Sideby, Österbotten.

Herzogin Cecilie och kopplingen till Pellas

Sven Eriksson född på Pellas år 1903 blev känd som Herzogin Cecilies unge kapten. Herzogin Cecilie var flaggskeppet i den åländske storredaren Gustaf Eriksons stolta flotta av segelfartyg. Sven inledde sin sjömanskarriär på barken Prompt och seglade sedan som styrman på Killoran, Baltic och Jenolin innan han år 1929 blev den yngste kaptenen på Gustaf Eriksons segelfartyg. Sven förde befäl på Herzogin Cecilie då fartyget gick på grund utanför Devon,…
Fyrmastbarken Herzogin Cecilie för ankare utanför Falmouth, England.

Erika och Carl Gustaf Lundberg

Författaren Ulla-Lena Lundbergs romaner Leo och Stora världen bygger på och är inspirerade av händelser som utspelats på Pellas och Granboda. Ulla-Lena Lundbergs farfarsmor Erika Lundberg, ”Kristina” i romanerna föddes på Pellas år 1851. Bandet mellan Erikssons och Lundbergs släkter knöts då Erika från Pellas gifte sig med Carl Gustaf Lundberg, född 1839, från Hansas i samma by. Carl Gustaf var skeppare och bonde och ett gott gifte för den…
Carl Gustaf och Erika Lundberg, troligen på bröllopsresa på skonertskeppet Leo där Carl Gustaf förde befäl.

August och Irene Eriksson

August, född 1856, övertog gården Pellas efter fadern Erik Petter. Han övertog även redarskapet för fartyget Freja efter fadern. August inledde sin sjömansbana som kajutvakt då han var tretton år. Han förde efter kofferdiskepparexamen befäl på skonaren Cedia, barken Augusta, barken Tähti och barken Freja innan han år 1902 blev bonde på heltid på Pellas. August var känd som en mycket försiktig skeppare som inte tog onödiga risker. August var…
Irene och August Eriksson sittande i salen på Pellas.

Erik Petter Eriksson

Erik Petter Eriksson föddes år 1823 som den äldste i en syskonskara på 5 barn. Erik Petter fick tidigt ta över fädernegården Pellas. Fadern dog år 1837 och efterlämnade ett skuldtyngt hemman. Vad historien förtäljer så skulle hemmanet med allt lösöre säljas på auktion men den driftige femtonåringen Erik Petter lyckades övertala alla fordringsägare att vänta med sina betalningskrav. Erik Petters plan var att bygga fartyg och börja med fraktseglation…
Erik Petter och Brita Stina, det gamla husbondsparet på Pellas.

Pellasfolket

På gården Pellas har familjen Eriksson sina släktrötter djupt begravda. Stamfader är Erik Petter Eriksson som lät bygga huset som nu är ett museum. Många generationer av släkten har bott på gården både före och efter Erik Petters tid. Den siste ägaren i släkten Peder Eriksson, Erik Petters barnbarn, gjorde det möjligt att skapa ett gårds- och släktmuseum på gården då han donerade sitt barndomshem så att ett museum kunde…
Släkt och vänner samlade på trappan utanför Pellas.

Pellas blir museum

År 1989 kommer boken Leo ut av den finlandssvenska författaren Ulla-Lena Lundberg. Boken handlar om det åländska segelfartyget Leo, byggt i Sideby år 1870, och människorna kring fartyget. Handlingen utspelar sig till stor del i Granboda på gårdarna “Simons” och “Eskils”, i verkligheten Pellas och Hansas, och om människorna som bor på gårdarna. Det här blir upptakten till en åländsk museisaga. Gården “Simons” från boken, verklighetens Pellas, står tom och…
Det ståtliga huset på Pellasbacken, bondeslottet i Granboda.

Pellas ståtliga skeppargård

Pellas mangårdsbyggnad är ett imponerande hus med yttermåtten 21,5 meter på längden och 11 meter på bredden och med en bostadsyta på den nedre våningen på 250 kvadratmeter. Takhöjden i vissa rum på den nedre våningen är över 3 meter. Det finns dessutom en stor och öppen vindsvåning. Den nuvarande mangårdsbyggnaden byggdes av skeppsredaren och bonden Erik Petter Eriksson år 1884. Gården Pellas ägdes av sjöfarts- och bondesläkten Eriksson från…
Gamla mangårdsbyggnaden på Pellas till höger, invid nya huset på granngården Andersas.

Bondeseglationen på Pellas

Erik Petter Eriksson, husbonden på Pellas, var under sin tid som redare huvudredare för Trefanten, Fredrika, Augusta, Leo, Linnea, Elina, Ceres, Åland, Eli, Cedia, Primus, Elida, Wendla och Freja. Förutom dessa så ägde han andelar i flera andra fartyg. Leo blev det mest beryktade av Erik Petter Erikssons fartyg, kallad för Människoätaren eftersom hon hade rykte om sig att under varje seglats kräva ett liv. Leo var, trots sitt dåliga…
Skonertskeppet Freja, ett av Erik Petters segelfartyg.

Bondeseglationen

Bondeseglation kallas sjöfarten som bedrevs av åländska bönder under andra hälften av 1800-talet och en bit in på 1900-talet. Under bondeseglationens glansdagar kunde ett lyckosamt fartyg ”bli seglat ur bok”, d.v.s. tjäna in sina anskaffningskostnader, på två eller tre säsonger. Främst handlade det om fraktfart på Östersjön och Nordsjön, men resor längre bort förekom också. Lemland var tillsammans med Vårdö Ålands främsta sjöfartskommuner under bondeseglationen. Alla befolkningsgrupper var engagerade inom…
Brev skickat från London av Leos kapten Carl Gustaf Lundberg till huvudredaren och grannen Carl Carlsson på gården Kallas.

Den åländska skeppargården

Sjöfartsnäringen under andra hälften av 1800-talet har i hög grad påverkat det åländska kulturlandskapet. Med hjälp av ökade inkomster från sjöfarten kunde bönderna bygga större hus. De stora husen blev stående bevis för hur välbärgad och lyckosam en redare eller skeppare var, husen var statussymboler. Skepparna och skeppsredarna var också innovatörer i det åländska jordbrukssamhället. De införde ett modernt bostadsskick i ett annars traditionsbundet och konservativt samhälle. Då böndernas husbehovsseglation…
Vy från Hagelberg över Granboda och skeppargårdarna Hansas, Nybonds, Erkas och Kallas.

Branden på julafton år 2005

På julaftonen år 2005 förstördes mangårdsbyggnaden på Pellas i en eldsvåda. Branden fick sin början i ett elskåp och då grannarna upptäckte att det brann och alarmerade brandkåren var redan en stor del av huset övertänt. Branden spred sig genom salen och upp över den öppna vinden och både salen och vinden blev helt utbrända. Den östra delen av huset klarade sig bättre och därifrån lyckades man rädda en del…
Pellas före branden.